Fiskenät och dess ursprung.
Fiskenät (eller fisknät i vissa stavningar) är ett redskap som hjälpt människan att fånga fisk som föda i tusentals år. I arkeologiska fynd från romarriket hittar man många exempel på fiskenät, och i den kinesiska traditionen vet man att fiskenät användes för över 7000 år sedan.
De allra äldsta fiskenäten tillverkades av olika naturmaterial som flätat gräs, granrotsfibrer och andra träfiber och senare kom lin, hampa och bomull in i bilden. Som flöten på de äldsta fiskenäten användes kork, trä, bark och näver, och i botten satte man vikter av sten eller olika keramiska material.
På egyptiska gravmålningar som dateras till 3000 f.Kr. har man funnit bilder som föreställer fiskenät. Den grekiska litteraturen hänvisar också till fiskenät där Ovid nämner fiskenät och användningen av kork som flöten och bly till vikter. Den grekiske författaren Oppian skrev Halieutica där han beskriver olika fiskemetoder med hjälp av fiskenät från båtar.
Fiskenät nämns även i norsk mytologi och i Bibeln. Man vet att indianer tillverkade fiskenät av gräsfiber och flöten av bark från cederträd. Maorifolket, ursprungsbefolkningen på Nya Zeeland, gjorde fiskenät som var flera kilometer långa.
Bomull var under lång tid det dominerande materialet för framställning av fiskenät. Ordet ”fiskegarn” eller ”garn” används fortfarande i Sverige idag för fiskenät och har sitt ursprung från att fiskenäten tillverkades av spunnet bomullsgarn. Problemet med bomull i fiskenät är dels att det krymper i vatten, men framför allt att det lätt ruttnar.
Idag tillverkas fiskenät nästan uteslutande av nylon, en syntetfiber av polyamid som varken krymper eller ruttnar. I Sverige ersattes bomull i fiskenät av nylon i början på 50-talet av oss på Laxen Specialnät (dåvarande Laxen Fiskredskapsfabrik) i Umeå. Vi var då Europas modernaste fabrik för framställning av fiskenät.
Fiskenät har i tusentals år stått för en del av matförsörjningen på många platser på jorden och på så sätt bidragit till människans överlevnad. Samtidigt har fiskenät på vissa ställen haft en stor inverkan på miljön och bidragit till en förändring av ekosystem genom dess effektivitet att fånga fisk. Utfiskning av vissa arter ökar bestånden av andra artar.
Ett stort problem med fiskenät idag är de fiskenät som förloras till sjöss som skadar både fisk och sjöfågel. Dessa s.k. spöknät bryts ned mycket långsamt och kan fortsätta att fånga fiskar, sjöfåglar, sköldpaddor och vattenlevande däggdjur i 100-tals år. Fiskenät har dock en betydligt mindre påverkan på våra ekosystem än t.ex. trålfisket som i Sverige varit en bidragande orsak till utfiskningen av bl.a. torsk.
De vanligaste fiskenäten fångar fisk genom att fiskens huvud och gälar tränger in i maskan. När gälarna passerat in i maskan kommer fiskens kropp inte längre. Fisken kan då inte heller backa ut genom maskan eftersom gälarna tar emot. Denna typ av fiskenät heter på engelska just gälnät (gill net). Det är därför avgörande att man väljer ett fiskenät med maskor anpassat efter just den storlek på fisk man vill fånga.